Måndagen den 22 mars 2010

Igår var det måndagen den 22 mars 2010. Denna dag åkte jag till Lake Louise för sista gången med 10.54-bussen. Det var ganska isigt och molnigt, men ändå helt okej. Jag åkte några åk, sen åt jag min medhavda lunch (bagel & macka med nyköpt chai latte). Sen bar det av uti backen igen. Runt 14.30 så händer det som inte ska hända: Jag ramlar igen!

Jag kommer inte alls ihåg hur det hände.
Denna gång släppte i alla fall ena skidan (den högra), men jag är inte helt säker på att den utlöste...
Denna gång var det högerbenet som skadades mest: där pjäxan sitter åt på benet...
Denna gång stannade flera till och frågade om jag var okej.

Efter ett tag sittandes i backen med pjäxorna uppknäppta så bestämde jag mig för att ta mig ner. Sakta men säkert gick det. Dock gjorde det ont. Jag insåg att jag inte skulle kunna åka skidor på morgondagen...

Vad gäller smärtan ska jag kanske tillägga att det gjorde ont, men jag tror att det skulle göra mer ont om jag brutit något.

Så jag åkte hem med 15.30-bussen.

Väl hemma så lade jag mig ner och tittade på tv...

Framåt sextiden släppade jag mig bort till Anjas & Andreas rum för att lämna tillbaka deras flaggor som jag skrivit på. Jag pratade lite med dem. Sen kände jag hur jag höll på att svimma, så jag satte mig ner på golvet. Jag fick lite vatten, men det blev inte bättre utan snarare värre. Så Anja och Andrea tog varsin sida av mig och på något sätt så hamnade jag i alla fall i Anjas säng. Där fick jag äpplejuice och lite godis. Och efter ett tag kom livet tillbaka... Jag låg kvar där ganska länge, när jag väl kände mig hyfsat bra igen gick jag därifrån och gick ner till köket för att laga mat.

Troligtvis höll jag på att svimma för att jag inte ätit tillräckligt bra.

Därnere hade faktiskt Lorena lagat till lite mat som jag fick ta av. Men jag kände att det inte räckte, så jag lagade ändå min mat. Och åt mig proppmätt ;)

När jag ätit så återvände jag till Anjas & Andreas rum för vi hade sagt att vi skulle titta på filmen "My sister's keeper". En sorglig film med lite småskämt här och där :) Kan rekommenderas! Om man har lätt för att gråta på grund av en film så bör man ha god tillgång till näsdukar.

En galen dag, med en ganska bra slut :)